Hej arbetsförmågebedömning!
Nu sitter jag här, sovit dåligt och mår skit.. men har försökt få igång kroppen sedan 5:30..
Idag ska jag träffa en läkare som ska påbörja min arbetsförmågebedömning som ingår i min rehabprocess på arbetet.
Vet inte riktigt vad jag ska göra eller vad som ska ske.. Någon som varit på en sån som kan berätta?
De ska iallafall utvärdera om jag kan jobba.. eller nått sånt.
Att försöka hitta ljuspunkter i livet är svårt.. speciellt nu när allt bara rasar under fötterna. Duger man inte åt ena hållet så gör man det inte åt andra heller. Precis som det varit hela min uppväxt..
Jag kan då säga att jag har så sjukt fina människor i min närhet iallafall. En del har hjälpt mig ekonomiskt och en del har hjälpt mig med kramar och stöd. Allt är jag så enormt tacksam över för utan er hade jag tagit ut mig ännu mer.
Förra veckan provade jag jobba trots mitt handikapp på morgon.. och mina läkarintyg som säger att jag inte kan jobba då.. eftersom jag blir tvingad till det.
Jag fick skjuts till jobbet eftersom jag var för illamående och smärtpåverkad själv.. jag gick som i en dimma när jag var på jobbet de första timmarna. Den enorma värken i magen samt vallningar bara vällde över mig minut efter minut.. Några av kollegorna tyckte jag var likblek och sa att det syns verkligen att jag inte mår bra.. Jag kämpade hela tiden med tanken att inte spy inte spy inte spy.. Jag klarade det.. Tiden gick och efter några timmar började jag känna mig som människa där mellan 9-10 på morgonen.. då jag brukar må relativit bra. Jag var så enormt glad att jag hade klarat av dessa timmar å att de nu var över.. Dagen gick och jag slutade mitt pass och åkte hem.. när jag kom hem somnade jag vid 20-tiden och sov till 17-tiden dagen därpå. Jag var HELT slutkörd.. jag sov i 21 timmar. Jag hade så ont i kroppen och orkade ingenting.. Jag klev upp vid 17 och åt litegrann.. därefter såg jag lite tv och gosade med katterna. Sedan var det dags att sova igen för att kunna orka upp igen för att jobba fredagmorgon.. Ni kanske tror jag har svårt att somna nu efter jag sovit så länge? nej, jag är ju bara nollställd nu. Nu har min kropp hunnit återhämta sig efter vad jag utsatte den för genom att tvinga mig till jobbet när jag inte mår bra.
Jag somnar direkt och sover till klockan ringer vid 5-6 eftersom min kropp ska få hinna vakna en stund.. Jag känner som förut.. samma illamående och värk i magen, höfterna, fötter, ben, huvudet. Ja hela kroppen värker men jag ska försöka ta mig till jobbet även om jag mår såhär. Jag sätter mig upp.. känner hur det snurrar och värmevallning kommer.. fortsätter.. ställer mig upp och de svartnar för ögonen. hinner ta tag i sängen och jag känner att nej, min kropp klarar inte det här. Nu måste jag vila. Så jag sjukanmäler mig en dag till.. dels för att jag mår sjukt dåligt som det även står i mina läkarintyg och även för att jag vill inte missta 21 timmar i helgen för att sova och återhämta mig innan jag ens klarar av att sätta mig upp för att se tv.
Nu har jag babblat av mig så nu tänker jag fara iväg på den där arbetsförmågebedömningen och se vad det är..
Idag ska jag träffa en läkare som ska påbörja min arbetsförmågebedömning som ingår i min rehabprocess på arbetet.
Vet inte riktigt vad jag ska göra eller vad som ska ske.. Någon som varit på en sån som kan berätta?
De ska iallafall utvärdera om jag kan jobba.. eller nått sånt.
Att försöka hitta ljuspunkter i livet är svårt.. speciellt nu när allt bara rasar under fötterna. Duger man inte åt ena hållet så gör man det inte åt andra heller. Precis som det varit hela min uppväxt..
Jag kan då säga att jag har så sjukt fina människor i min närhet iallafall. En del har hjälpt mig ekonomiskt och en del har hjälpt mig med kramar och stöd. Allt är jag så enormt tacksam över för utan er hade jag tagit ut mig ännu mer.
Förra veckan provade jag jobba trots mitt handikapp på morgon.. och mina läkarintyg som säger att jag inte kan jobba då.. eftersom jag blir tvingad till det.
Jag fick skjuts till jobbet eftersom jag var för illamående och smärtpåverkad själv.. jag gick som i en dimma när jag var på jobbet de första timmarna. Den enorma värken i magen samt vallningar bara vällde över mig minut efter minut.. Några av kollegorna tyckte jag var likblek och sa att det syns verkligen att jag inte mår bra.. Jag kämpade hela tiden med tanken att inte spy inte spy inte spy.. Jag klarade det.. Tiden gick och efter några timmar började jag känna mig som människa där mellan 9-10 på morgonen.. då jag brukar må relativit bra. Jag var så enormt glad att jag hade klarat av dessa timmar å att de nu var över.. Dagen gick och jag slutade mitt pass och åkte hem.. när jag kom hem somnade jag vid 20-tiden och sov till 17-tiden dagen därpå. Jag var HELT slutkörd.. jag sov i 21 timmar. Jag hade så ont i kroppen och orkade ingenting.. Jag klev upp vid 17 och åt litegrann.. därefter såg jag lite tv och gosade med katterna. Sedan var det dags att sova igen för att kunna orka upp igen för att jobba fredagmorgon.. Ni kanske tror jag har svårt att somna nu efter jag sovit så länge? nej, jag är ju bara nollställd nu. Nu har min kropp hunnit återhämta sig efter vad jag utsatte den för genom att tvinga mig till jobbet när jag inte mår bra.
Jag somnar direkt och sover till klockan ringer vid 5-6 eftersom min kropp ska få hinna vakna en stund.. Jag känner som förut.. samma illamående och värk i magen, höfterna, fötter, ben, huvudet. Ja hela kroppen värker men jag ska försöka ta mig till jobbet även om jag mår såhär. Jag sätter mig upp.. känner hur det snurrar och värmevallning kommer.. fortsätter.. ställer mig upp och de svartnar för ögonen. hinner ta tag i sängen och jag känner att nej, min kropp klarar inte det här. Nu måste jag vila. Så jag sjukanmäler mig en dag till.. dels för att jag mår sjukt dåligt som det även står i mina läkarintyg och även för att jag vill inte missta 21 timmar i helgen för att sova och återhämta mig innan jag ens klarar av att sätta mig upp för att se tv.
Nu har jag babblat av mig så nu tänker jag fara iväg på den där arbetsförmågebedömningen och se vad det är..
Ha de bra!
Kram
Tezz
Kram
Tezz
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar