Endobelly vs preggovecka16!

Känns så fantastiskt att inte ha ont även om man känner sig större och "pösigare". Jag känner mig så lycklig som för en gång skull får må bra och inte ha ont. 

Laddar upp bilder här nedan på min mage nu och hur den såg ut någon av de senaste gångerna jag hade mycket endometriossmärtor.
Haha, dom är typ identiska i storlek just nu.. fast nu är det faktiskt något som vi längtat efter så mycket! 

Här är alltså min mage nu, än känns det ganska normalt.. Eftersom jag är van att se ut såhär när jag har ont.

Här ovan är alltså min "endobelly" när jag har ont i vanliga fall. 

Idag så har jag inte orkat göra många knop, jag har jobbat hela helgen så har varit trött. Jag och katterna har haft en halvdag i sängen tills eftermiddagen då jag for iväg och jobbade någon timme. 

Var även en sväng och handlade idag, det är första gången jag varit ut något i byn sedan vi släppte vår nyhet och sedan morsan skrivit massa skit på sin facebook. 

Jag fattar inte hur så många kan hålla med henne och skriva "du är visst en bra mamma" var hon mamma åt dig eller? Finns några här i byn som jag verkligen inte kommer prata med även om dom kommer fram och ska låtsas vara trevlig mot mig. Om det är något jag inte tål så är det falska människor. 

Har jag berättat att min mamma frågade min kompis om inte hon kunde vara hennes dotter istället? Nej, det finns så mycket jag inte har berättat.. 

Jag ringde henne härom dagen för att fråga om hon var nöjd med att det var hon som fick skvallra de vi ville berätta för alla, att vi väntade barn. Hon svarade inte. Jag lämnade ett röstmeddelande meddelande med det och att om hon fortsätter så kommer jag anmäla henne och begära besöksförbud. Därefter kom ett inlägg på hennes sida: "Verkar som om nån inte tyckte om att få veta sanningen!" 

Blir så fruktansvärt ledsen att hon ska skada vår familj såhär, och vad vill hon med allt? 

Hon skriver att hon läst mitt inlägg jag skrivit förut här på bloggen. Men då kan hon inte ha tagit in det. Eftersom det berättar min historia, min uppväxt och min upplevelse. Den kan  hon inte förändra det är något som jag har upplevt. Och det var därför jag skrev den. Jag har aldrig nämnt hennes namn eller försökt smutskasta henne som hon gör. 

Hon skriver massor om att jag är sjuk och hittar på massor och kommer på saker med kompisar?
Det om något är inte sant. Jag har haft kontakt med sjukvård som hjälpt mig förstå hur hon är. Flera av hennes läkare och psykolog har jag pratat med flera gånger när hon försökt ta livet av sig. När hon försökt att proppa i sig tabletter och jag inte vetat vad jag ska göra. 

Jag har röjt vartenda piller i hennes hus flertalet gånger.. 

Hon säger själv till mig "Jag vet vad jag ska säga för att de ska släppa mig." när jag ringt 112 och polis och ambulans kommit. 

Det finns så mycket som hon undanhåller för att framstå på ett gott sätt. 

Jag orkar inte hålla hennes skepnad längre, hon har gått för långt då hon hotade vårat ofödda barn med att muta det och vända det emot oss, även om hon i samma veva sa "nä så elak ska jag inte vara". Och det gjorde hon 36 minuter efter att jag berättat att vi väntar barn. Det var det grattis vi fick.. 

Jag funderar på att sätta ett gästlösenord på bloggen så att bara mina vänner och familj kan komma in och läsa, och följa vår graviditet. 

Ha det bra!
Kram 

Tezz